Bästa tidningen

omslag133_gbg-300x371

”Nästa gång ska jag ser en försäljare lovar jag att köpa Faktum”, tänkte jag för mig själv häromveckan. Har sällan kontanter i plånboken (och stressar ofta till tåget så jag hinner knappt stanna ändå – intalar jag mig i alla fall när jag kommer rusande).

Men i går hade jag en femtiolapp redo. Kom hem och sträckläste hela tidningen. Så jäkla bra, från början till slut. Blev oerhört berörd av reportaget om barn och ungdomar som inte har någon trygghet att komma hem till, som sover ute, tar droger och hänger på köpcentret Nordstan i Göteborg och Knutpunkten i Helsingborg. En del är så unga som tio år.

– Jag slutade skära mig när jag fick mediciner mot min adhd, då mådde jag bättre. Nu har jag inte råd att hämta ut medicinerna och min mamma vill inte hjälpa mig. Hon tycker att jag ska klara mig själv, säger Maria som skulle ha gått i åttan. Om hon hade gått i skolan vill säga. Nu är hon på rymmen från ett ungdomshem.

Enkäten med nej-sägare var väldigt tankeväckande (Kanske behöver vi fler nej i livet..?) Intervjun med Jerry Williams var skön, intervjun med ”Historien om Leila K”-författaren fick mig att vilja läsa mer, och så spännande att läsa intervjun med Bengt O Björklund, som karaktären Erich i filmen Midnight Express (manus Oliver Stone) bygger på, då han satt i turkiskt fängelse under fyra år för innehav av 30 gram hasch. Jag kände inte till honom sedan tidigare.

I sjuårsåldern bytte pappa ut mig och min syster mot en ny familj. Hans nya fru krävde att han tog till sig hennes döttrar som sin egna och glömde oss. Det gjorde han!

Det fanns också en intervju med författaren Taliah Pollack, bosatt i Malmö och med rötter i Israel. Hon skriver just nu en bok om staden Hebron på Västbanken; om människor som vuxit upp mitt i Israel-Palestina-konflikten och deras vardagsliv, bortom politiken. Den boken vill jag läsa.

Jag slukade de roliga matrecensionerna (Sveriges bästa köttbullar finns visst på Café Rosa Mi i Göteborg), notiserna, tips och läsarkommentarer … Vilken blandning. Och så välskrivna och personliga texter.

Den bästa tidningen jag läst på länge.

Tack, Faktum!